Hållbarhetens intåg i fondvärlden var, i backspegeln, varken snabbt eller med handen på hjärtat efterfrågat men har till slut blivit lite av en norm.
Områdets oreglerade framväxt har dock dolt både rejäla framsteg och positiv utveckling, såväl som ren greenwashing. En något vildvuxen blandning av etik, påverkan, exkluderingar och olika miljömärkningar. Svanar. Badbollar. Medlemskap. Brev till FN. Det har varit tämligen svårt för både kunder, produktbolag, rådgivare och alla andra aktörer att orientera sig. Begreppet lösformlighet och världens relativa skillnader gör det svårt med en tydlig linje i sanden, betongen eller det öppna landskapet.
De lokala initiativ som gjorts från den politiska sidan har för att prata klartext varit meningslösa och av karaktären symbolpolitik. Lågvattenmärket är fortfarande ”den extra hållbarhetsinformation i fondfaktabladet” som basunerades ut som att det skulle revolutionera sparvärlden och locka hit utländska fondbolag. Jo tjena. Välkommen till förorten. Troligen går 95 procent av allt nysparande via löpande inbetalningar eller fondbyten, där nästan ingen laddar upp en KIID en extra gång. Men nu är det slut på det. Nu kommer regelverken med stort R.
EUs nya regler genom Disclosureförordningen och en ny Taxonomi med dess inverkan på andra regelverk kommer äntligen att bringa ordning i hållbarhetsdjungeln. Det blir en tydlig definition av vad som krävs för att kallas hållbar. Tydlig information om hållbarhetsrisker. Tydligt ställningstagande, det vill säga val från kunden.
Det verkar som att det blir som den svenska folkomröstning om kärnkraft, alltså det finns ett mellanalternativ för den som inte orkar, vill eller vågar ta ställning. I praktiken blir fonder (och alla andra finansiella produkter) definierade som:
”Övriga”
”Finansiella produkter som främjar sociala eller miljömässiga aspekter (ljugröna)”
”Finansiella produkter med hållbara investeringar som mål” (mörkgröna)
Det blir tydliga krav på vad man måste åstadkomma för att kvala in i respektive grupp. Kunders hållbarhetspreferenser ska identifieras i rådgivningsprocessen. Rätt kund till rätt fond. Ordning och reda.
Regelverken innebär en hel del ny data och flera nya processer som inte finns idag. Det blir naturligtvis en något stökig omställning och tyvärr gynnar regelverken stora aktörer på de mindres bekostnad. Men pysslar man med utvärdering av fonder är det värt besväret för att idag utvärdera 15 hållbarhetsfonder som är hållbara på olika sätt blir en samlad bedömning med en del gissningar och antaganden.
En positiv konsekvens blir också att ”indexnära” fonder som gärna låtsas vara på Gretas lag inte kommer undan längre. Man kommer inte kunna låtsas mycket och göra lite. Det som Lannebos ordförande flera gånger har påpekat, senast i Dagens Industri förra veckan, att passiva förvaltare inte tar något ägaransvar kommer upphöra. För de passiva ägarna kommer inte vara ägare längre, annat än att de accepterar att definieras som ohållbara.
Den eviga frågan om hållbarhet bidrar positivt eller negativt till avkastningen kommer bli obsolet. Den är felställd redan idag eftersom ingen riktigt vet vad man lägger i begreppet. Ingen riktigt vet hur skillnaden ska mätas och ingen har någon längre historik att göra evidensbaserade utsagor på även om det finns goda intentioner på varje plan. Det nya regelverket utgår från risker. Då blir utgångspunkten för kunden om hen är beredd att eventuellt ge upp avkastning när hen sparar i en mörkgrön fond. Fakta och data istället för storytelling, ambitioner och intentioner.
Det nya regelverket innebär också en tydlig separation mellan etik och miljö i form av klimatrisker. Det kommer alltså vara möjligt att vara oetisk men mörkgrön. Eller etisk och ohållbar. Moralen separeras från det existentiella. Känsla och värderingar i ena hörnan. Fakta och data i andra hörnan. Ordning och reda.
Det kommer ta några år innan vi ser full effekt av omställningen som i sig själv är en del i den större omställning vi redan är inne i. Som vanligt när det kommer till regler är vissa bra och andra obegripliga. Men för en gångs skull har man börjat med de grundläggande utmaningarna och inte försökt måla den kolbruna fasaden turkos. Man får vara tacksam för det lilla.
Glöm inte handspriten.