År 2023 blev ett fantastiskt år för räntefonder. Kan 2024 bli lika bra? Vilken typ av räntefond passar bäst? Nu kan du via Movestic investera i Aktie Ansvar Räntestrategi som med sin breda placeringsinriktning har goda förutsättningar att dra nytta av läget på räntemarknaden.
Efter flera år av lågräntemiljö och klen eller till och med negativ avkastning har räntefonder det senaste året kommit tillbaka i blickfånget när även de mest konservativa räntefonderna har visat fin avkastning. Räntefonder har levererat mellan 3 och drygt 10 % i avkastning 2023 litet beroende på risknivå och inriktning.
Aktie Ansvars räntefonder uppvisade också bra avkastning förra året. Det mer försiktiga alternativet Aktie Ansvar Avkastningsfond steg med 4,7 % under 2023, trots sina riskbegränsningar, och Aktie Ansvar Räntestrategi med sin friare inriktning steg med 6,6 %.
Det var faktiskt utvecklingen 2022 som bäddade för detta. Det året steg räntorna i snabb takt från låga nivåer (i vissa fall negativa nivåer). Samtidigt ökade det extra räntepåslag (kreditspread) som erbjuds den som placerar i räntebärande tillgångar med kreditrisk såsom företagsobligationer. Den initiala effekten av sådana rörelser är dock negativ, hur konstigt det än kan låta, och mer så för långa räntefonder än för korta, eftersom obligationskursen då går ned. När rörelserna dessutom sker från en situation med låga räntor och komprimerade kreditspreadar så blir avkastningen än sämre eftersom det inte finns någon positiv motverkande effekt på avkastningen från den löpande förräntningstakten. Många räntefonder gick därför väldigt dåligt 2022.
Den negativa effekten under 2022 är dock enbart ena sidan av myntet. Ett högre ränteläge och högre kreditspreadar vid ingången av 2023 innebar en betydligt högre förräntningstakt vilket starkt har bidragit till räntefonders goda avkastning under 2023. Förfall och kupongräntor återinvesteras nu till mycket högre nivåer. Det fina i kråksången är att förräntningstakten i januari 2024 är fortsatt hög.
Den totala ränta man får om man summerar en obligations underliggande ränta (alltså delen som reflekterar minimal eller ingen kreditrisk) och kreditpåslaget (som reflekterar kreditrisken) ger en fingervisning om vad avkastningen kan tänkas bli på ett års sikt om det inte skulle bli några ränterörelser eller kreditförluster. Denna totala ränta på en obligation utgiven av ett bolag av BBB-kvalitet (dvs inom Investment Grade) ligger nu runt 4,5–5,5 % att jämföras med inte ens 1 % 2021. I ljuset av detta kan det finnas anledning att se över sitt sparande om man inte redan gjort det eftersom det nu finns chans till god avkastning på räntefonder till lägre risk än på aktiemarknaden.
Det kan dock vara svårt för en sparare att veta exakt vilken typ av räntefond som lämpar sig vid olika tidpunkter. Är det t ex bästa tiden att ha en High Yield-fond nu när risken för kreditförluster är på uppåtgående och kreditpåslagen som ska kompensera för den risken minskat? Hur kan risker diversifieras? Behöver jag som sparare agera om räntorna stiger eller sjunker? Ja det finns många ställningstaganden som inte alla sparare har tid och engagemang att göra för att komma fram till en bra mix. För att möta detta behov startades i juni 2020 fonden Aktie Ansvar Räntestrategi.
Tanken med fonden är att den ska ha möjlighet att göra ompositioneringar vartefter marknadsförutsättningarna och utsikterna skiftar, och att den ska kunna ha god riskspridning på sina exponeringar, samt att en god likviditet ska kunna upprätthållas. Vår placeringsfilosofi är att fundamentala faktorer spelar roll för avkastningen på räntebärande placeringar. Det gäller så väl den breda ekonomiska situationen och penning- och finanspolitiken, som den specifika situationen i enskilda företag.
Aktie Ansvar Räntestrategi följer inget index för placeringarna och har en bred placeringsinriktning både geografiskt, kreditkvalitetsmässigt och vad gäller löptidsrisken i kreditexponeringen (känsligheten för rörelser i kreditspreadarna) såväl som fondens ränterisk (känsligheten för rörelser i underliggande räntor).
Detta är en gästkrönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.