Vår fondanalytiker Gordon Molander sammanfattar börsåret 2022 och korar årets fondvinnare. Tre fondförvaltare gästar, kommenterar året som gått och siar om framtiden.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Nu har vi (äntligen) lagt 2022 till handlingarna. Det var ett minst sagt turbulent och händelserikt börsår från årets början till slut där makroekonomiska* faktorer och penningpolitik genomsyrade investerarnas riskvilja. Krig i Europa, rekordhöga inflationssiffror och kraftigt stigande räntor bidrog tillsammans till det sämsta börsåret sedan finanskrisen 2008.
Världsindex (MSCI ACWI) stängde året på drygt -18 procent, den breda Stockholmsbörsen (OMXSPI) -24,6 procent, OMXS30 -15,6 procent och amerikanska S&P 500 på -19,4 procent. 2022 blev därmed raka motsatsen till 2021 som bjöd på det bästa börsåret på över ett decennium.
Teknik- och tillväxtaktier straffades allra hårdast till följd av den kraftigt stigande räntan, vilket inte minst syns på det amerikanska Nasdaqindexet där den genomsnittliga aktien tappade hela -66 procent. Även svenska fastighetsbolag, som var populära under 2021, har påverkats kraftigt av räntehöjningarna och fallit drastiskt under året (-45 procent för sektorn).
Faktum är att både den svenska och amerikanska centralbanken började året med nollränta för att sedan avsluta året med en ränta på 2,50 procent, respektive 4,25-4,50 procent - den snabbaste räntehöjningscykeln någonsin. Detta kommer efter flera år med låga räntor och centralbankstimulanser där billiga pengar flödat in på aktiemarknaden och bidragit till stora uppgångar.
I början av året pratade man om en temporär inflation som snabbt skulle falla tillbaka till normala nivåer utan några större åtgärder, vilket visade sig skulle vara helt fel prognos. Istället bröt den tragiska invasionen av Ukraina ut vilket ökade den redan befintliga osäkerheten på de finansiella marknaderna. Kriget ledde till rekordhöga energipriser vilket spädde på inflationen ytterligare, inte minst i Europa som uppvisade 17 raka månader med ökade inflationssiffror innan den började att avta i november.
Unikt för just börsåret 2022 är att både S&P 500 och 10-åriga statsobligationer varit känsliga för de makroekonomiska händelserna och fallit över 15 procent vardera, vilket inte skett på över ett sekel även om vi justerar för reala värden. Detta har gjort det utmanande för investerare att skydda kapital från värdefall då majoriteten av alla tillgångsslag och sektorer dragits med i fallet. Som alltid går det dock att hitta investeringsalternativ som gått emot den övergripande marknaden.
Utöver inflation- och ränteproblematiken kan också tilläggas en global komponentbrist, leveransproblem och Covid-problematik i Kina. Vi har också sett en kraftigt ökad dollarkurs, som tenderar att stärkas i tider av marknadsoro. Som mest stod kursen USD/SEK i rekordhöga 11,49.
När vi nu klivit in i 2023 är det mixade prognoser från analyshusen om hur marknaden kommer att utvecklas under året. Även om makroekonomiska prognoser från bland annat internationella valutafonden IMF tyder på en svag global ekonomisk utveckling och potentiell lågkonjunktur är det viktigt att komma ihåg att aktiemarknaden är framåtblickande och behöver inte vara fullt korrelerad med med ekonomin i övrigt.
Hur som helst kvarstår orosmolnen från fjolåret och allt beror såklart på hur dessa kommer att utveckla sig under kommande månader. En svagare dollar, komplett återöppning av Kina, sjunkande inflation och marknadsräntor samt välmående leveranskedjor och en lättnad i komponentbristen är alla exempel på faktorer som förhoppningsvis kan öka investerares riskvilja och bidra till ett positivare börsår under 2023.
*Makroekonomi är den del av nationalekonomin som behandlar den övergripande utvecklingen i ekonomin. Centrala frågor är bland annat vad som påverkar arbetslösheten och inflationen, vad som styr konjunktursvängningarna och vilka finans- och penningpolitiska åtgärder som kan vidtas för att påverka dessa faktorer.
Under ett börsår där majoriteten av både aktier och räntor föll var det vissa hedgefonder, nämnare bestämt CTAs, som fick sin ”time to shine”.
Lynx Dynamic visade hur en sådan typ av investeringsstrategi kan dra nytta av oroliga marknadsförhållanden och var den högst avkastande fonden av alla i Movestics fondutbud under 2022 (+29,81 procent). I topp fanns även SEB Asset Selection med en liknande investeringsstrategi, som avkastade 16,32 procent.
En region som gick emot övriga världen och redovisade positiv avkastning var Latinamerika. Movestic erbjuder två fonder inom denna region i form av Handelsbanken Latinamerika Tema och BNP Paribas Brazil Equity, de avkastade 22,77 respektive 18,27 procent under 2022.
På femte plats bland de fonder som avkastade bäst under 2022 återfinns SEB Korträntefond USD, som utvecklades ungefär på samma sätt som dollarkursen under 2022, och slutade på +13,3 procent. Andra fonder som lyckades väl med sina strategier under året var bland annat temafonden Active Solar, M&G European Strategic Value Fund samt räntefonden Templeton Global Bond - valutaexponering Euro.
Kategorin ”Sverigefonder” toppas av Lannebo Sverige Plus, som lyckades stå emot börsfallet bäst med ett värdetapp på endast -9,47 procent. Värt att notera är att fonden har möjlighet att blanka en liten del av portföljen vilket möjliggör ett skydd i en nedåtgående marknad, och kan därmed anses vara den mest defensiva bland Sverigefonderna i vårt utbud. Efter denna fond hittar vi Handelsbanken Sverige Selektiv som föll aningen mindre än OMXS30 under 2022. Handelsbanken toppade även Norden-listan med sina två fonder Handelsbanken Norden Selektiv och Handelsbanken Norden Index Criteria.