Svenska kronans vara eller icke-vara

En amerikansk dollar kostar numera 10,82 kronor. För tio år sedan var kursen 7,40. Efter en kronåterhämtning under sensommaren har dollarn nu tagit ny fart mot bland annat kronan, tack vare investerarnas spekulation om seger för Donald Trump i det amerikanska presidentvalet, där man gått lång US dollarn, bitcoins och även i Tesla-aktien, i tron att de ska gynnas vid en Trump-seger. Donald Trump vann ju också valet och samtliga de här tillgångarna tillsammans med amerikanska aktier i stort fortsatte att stiga när valresultatet kommunicerades.

Under året för det svenska EMU-valet 2003 pendlade dollarn mellan 7 och 8 kronor. Sedan svenska folket beslöt att inte gå med euron har alltså kronan försvagats med runt 50 % mot dollarn. Samtidigt som USD/EUR kursen är på samma nivå som 2003.

 

Hade svenskens köpkraft med andra ord varit betydligt högre idag om 55,9 % av svenska folket inte hade röstat nej om övergång till euro den 14 september 2003?

Ställer man den frågan till den svenska ekonomkåren skulle svaren skilja sig åt, men de skulle var och ett antingen vara ett tydligt ja eller ett lika tydligt nej. En del hävdar att behålla bananvalutan SEK är det största misstaget svenskarna har gjort sedan vi tackade nej till del av de norska framtida oljefyndigheterna i utbyte mot ägandeskap i Volvo. De andra menar lika bestämt att kronan har tjänat oss väl, att vår stora exportindustri har gynnats och att vi har sluppit att vara bundna till en räntepolitik anpassad till skuldtunga och oansvariga stater i Sydeuropa. Jag hör väldigt få ekonomer och inga politiker (!?) tveka och resonera fram och tillbaka. De som under åren har bytt åsikt argumenterar nu lika hårt för sin nya ståndpunkt.

 

Själv så korrelerar min syn om svenskt eventuellt EMU-inträde perfekt med rådande kronstyrka. Under den värsta perioden av den europeiska skuldkrisen på 10-talet, då man fick en dollar för sex- och en euro för nio kronor, var jag stolt över min röst i EMU valet tio år tidigare. Idag, nyss hemkommen från en höstlovsresa i utlandet och med kronan på helt andra nivåer är jag inte lika stolt.

 

Blir jag ombedd igen att rösta om euron kommer mitt val alltså att baseras på aktuell kronstyrka. Min faktiska röst i valet 2003 var än mer känslostyrd. Dekaler klistrade på bilar med ”EG? Inte utan min prilla!” från EG-valet tio år tidigare gick rakt in i mitt post-pubertala hjärta. Mitt nej i EMU-valet motiverades med känslan av ett David vs Goliat-perspektiv och att Nej-sidan var mer sympatisk.

 

Ska vi rösta om det?

En annan fråga som inte minst politikerna har tvärsäkra åsikter om är huruvida landets kärnkraft ska byggas ut eller inte. Det går att förstå argument att en säker och stabiliserande energikälla behövs och att den gröna omställningen kommer att innebära ökade behov av fossilfri energi. Samtidigt som att mångmiljardinvesteringar i något som redan idag kan anses omodernt, (i Schroders veckobrev Sunday Briefing spekuleras det om möjlighet till framtida solpaneler i omloppsbana), och kan bli användbart först om tidigast 15 år inte är en självklar investering att göra. Svenska folkets uppfattning i frågan är minst sagt känslostyrd och har korrelerat med hur tätt inpå kärnkraftsolyckorna i Harrisburg (1979), Tjernobyl (1986) och Fukushima (2011) opinionsundersökningarna har gjorts.

 

Ju mer komplex fråga desto tvärsäkrare är åsikterna. Vi borde kanske i stället, som under pandemin, lyssna mer på (resonerande) experter och lyfta fram de som ibland även kan svara ”vet ej” på aspekter.

 

Och om vi i framtiden blir ombedda att folkomrösta låt det då vara i frågor som vi kan ha en rimlig åsikt om. Som om det bör byggas fler ishallar i Stockholmsområdet, och att fotbollsplaner ska anläggas på en av din hemkommuns två golfbanor? (Ja!) Eller om Sverige, efter nio nej från Internationella Olympiska kommittén, återigen ska ansöka om att få arrangera Vinter-OS? (Nej!).

 

Bättre än grannen i alla fall!

Slutligen en tröst i kronmörkret är att den norska kronan har utvecklats ännu sämre än den svenska i år. En norsk krona kostar bara 0,98 SEK och är den av mer omsatta valutor som har tappat mest mot dollarn sedan årsskiftet. Och vi kan också enas om att den danska vägen med bibehållen krona men med en räntepolitik helt låst vid ECB:s är precis som Alecta – ett ickevalsalternativ.

 

Av: Anders Funck

Fondanalytiker, Movestic

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Materialet på denna sida är endast avsedd som inspiration. Det ska inte ses som placeringsråd, placeringsrekommendationer eller placeringsanalyser från Movestic. Faktablad och informationsbroschyr för fonderna finns på movestic.se.

Av: Anders Funck, Fondanalytiker Movestic
Riskinformation
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i fonder/värdepapper kan både öka och minska i värde, det är inte säkert att du får tillbaka ditt investerade kapital.
Fondlista
Vår fondplattform innehåller ett brett utbud av svenska och internationella fonder. Vi hållbarhetsutvärderar fonderna löpande, bland annat med fokus på klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
Börja pensionsspara
Vi guidar dig till hur du kan bygga din pensionsbuffert och ge dig själv större möjligheter i framtiden, oavsett vad du drömmer om.